Personuppgiftsbiträdesavtal, aktieägaravtal och tre andra avtal som växande företag behöver
Fem dokument avgör oftast vem som bär risken när något går fel i ett växande bolag: kundavtalen, aktieägaravtalet, konsultavtalen, personuppgiftsbiträdesavtalet och bolagsdokumenten. Här är fem som är värda att gå igenom i god tid, med konkreta frågor att ställa till varje dokument.
Thank you for reading this post, don't forget to subscribe!1. Kundavtal och allmänna villkor
Kundavtalet styr varje affär: leverans, pris, betalning, ansvar, garantier och uppsägning. Ett bra kundavtal reglerar också vad som ingår och inte ingår i leveransen, vad kunden själv ska bidra med, hur ändringar hanteras, vem som äger resultatet och vilket lands lag som gäller om en tvist uppstår.
Titta särskilt på ansvarsbegränsningen. Saknas den kan bolaget bli ansvarigt för skador långt utöver det som fakturerades, beroende på vilka regler som gäller för avtalstypen. En tydlig begränsning anger ett högsta belopp och undantar indirekt skada. Mellan företag finns större avtalsfrihet än mot konsumenter, men ett oskäligt villkor kan ändå jämkas av domstol (36 § avtalslagen), så en klausul bör vara rimlig och tydligt skriven för att kunna räknas med. Kontrollera också betalningsvillkoren: betalningstid, dröjsmålsränta och vad som händer vid uteblivna betalningar, eftersom det är där bolagets likviditet påverkas. En annan vanlig fälla är att samma mall används till alla kunder, trots att den skrevs för en viss typ av kund, ett visst pris och en viss risknivå.
2. Aktieägaravtal
Äger flera personer bolaget bör ägarfrågorna vara reglerade i förväg: hur beslut fattas, vad som händer när någon vill sälja och hur dödläge hanteras. Aktieägaravtalet binder de ägare som skrivit under, medan bolagsordningen binder bolaget. Vissa begränsningar behöver därför stå i bolagsordningen för att verka mot bolaget.
Bolagsverket beskriver hur det går till när en ägare vill begränsa hur fritt aktier kan överlåtas: «Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in en bestämmelse om hembud.» Samma sida nämner också förköp och samtycke som alternativ. Ett aktieägaravtal kan lägga till detaljer, till exempel vad som gäller vid dödsfall, sjukdom och konkurrens, men en begränsning som bara finns i avtalet binder normalt inte en utomstående köpare.
3. Avtal med konsulter och frilansare
Upphovsrätt till kod, design och texter uppstår hos den som skapat verket. Anlitar du en konsult utan en tydlig överlåtelseklausul äger bolaget inte nödvändigtvis det som levereras. Att kunden betalat för ett resultat betyder inte att alla rättigheter följt med. Avtalet bör därför säga om bolaget får en nyttjanderätt eller om rättigheterna överlåts, vilka användningar som omfattas, i vilka medier och under hur lång tid, och om bolaget får ändra materialet eller ge det vidare. Avtalet bör också säga om konsulten får anlita underkonsulter och vilken sekretess som gäller.
Det här märks ofta först i en due diligence, alltså vid en tidpunkt då du har sämst förhandlingsläge och minst tid. För anställda gäller särskilda principer, bland annat att arbetsgivaren under vissa förutsättningar får rätt till datorprogram som skapats i tjänsten. Är den som arbetar hos er egentligen anställd eller uppdragstagare? Det avgörs av hur arbetet faktiskt bedrivs och inte av vad avtalet kallas, och svaret påverkar skatt, arbetsgivaravgifter och rättigheterna.
4. Personuppgiftsbiträdesavtal
Behandlar en leverantör personuppgifter för bolagets räkning, till exempel i ett lönesystem, ett CRM eller en molntjänst, ska ett personuppgiftsbiträdesavtal finnas. Integritetsskyddsmyndigheten IMY skriver att «Enligt GDPR ska personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden reglera sina relationer genom ett skriftligt avtal.»
Avtalet ska reglera vad leverantören får göra med uppgifterna, vilka säkerhetskrav som gäller och vilka underbiträden som får anlitas. Det bör också säga hur leverantören hjälper bolaget när registrerade begär sina rättigheter, hur incidenter rapporteras och vad som händer med uppgifterna när avtalet upphör.
Ett biträdesavtal behövs bara när leverantören behandlar uppgifterna åt er. Bestämmer leverantören själv ändamålen och medlen, som ett eget personuppgiftsansvarigt bolag, är det andra villkor som gäller. Delar ni ansvaret med en annan part krävs i stället en överenskommelse om vem som gör vad. Använder leverantören underbiträden utanför EU och EES behövs särskilda skyddsåtgärder för överföringen. Det här är de frågor som oftast avgör om ni har ett fungerande avtal eller bara en underskriven mall. Avtalet kan efterfrågas vid tillsyn eller i en due diligence. Be leverantören om dess standardavtal och jämför det med kraven ovan innan du skriver under. Saknar det en underbiträdeslista eller en tydlig regel om incidenter är det något att ta upp.
5. Bolagsdokument och protokoll
Aktiebok, stämmo- och styrelseprotokoll, emissionsbeslut och anmälningar till Bolagsverket stoppar sällan den dagliga driften när de brister. De kan däremot stoppa eller försena en transaktion, eller pressa ned priset genom att köparen kräver garantireservationer. Aktieboken är central för att visa vem som äger bolaget, och protokollen visar att beslut fattats i rätt ordning. Formella brister kan påverka både beslutens giltighet och förtroendet hos en investerare eller köpare.
En enkel årlig genomgång fångar det mesta:
- Är aktieboken uppdaterad efter alla överlåtelser och emissioner?
- Finns det undertecknade protokoll för varje stämma och styrelsemöte?
- Stämmer bolagsordningen med hur bolaget faktiskt styrs, till exempel i frågor om hembud och förköp?
- Är uppgifterna om verklig huvudman aktuella?
- Finns beslut och avtal för incitamentsprogram och nyemissioner samlade på ett ställe?
Så prioriterar du
Alla fem dokumenten går inte att rätta på en gång. Utgå från vad som kostar mest om det går fel. Är ägandet delat är aktieägaravtalet och bolagsordningen först, eftersom en konflikt där kan lamslå bolaget. Bygger affären på en leverantör som hanterar kunddata är personuppgiftsbiträdesavtalet akut. Står en försäljning, en investering eller ett generationsskifte nära i tiden bör bolagsdokumenten och konsultavtalen gås igenom först, eftersom det är där en köpare eller investerare brukar leta. Som tumregel granskas kundavtalen bäst i den ordning intäkterna ligger: de tre avtal som står för störst andel av omsättningen först.
Juristbyrån Lundberg Law beskriver sina affärsområden på startsidan.
Färdiga avtalsmallar: för och emot
Nedan följer en bedömning och inget lagkrav.
Många växande bolag börjar med mallar.
Fördelar
- Det går snabbt och kostar lite i början.
- En mall fungerar som checklista över vad ett avtal brukar täcka, så att du inte glömmer självklara punkter.
- En mall som granskats av en jurist kan innehålla klausuler du själv inte hade tänkt på.
Nackdelar
- Mallen skrevs för någon annans situation, pris och risknivå.
- Klausuler som ansvarsbegränsning och immaterialrätt passar sällan alla affärer likadant.
- En mall kan krocka med bolagsordningen eller med ett annat avtal ni redan skrivit under.
- Den kan ge en falsk känsla av att allt är i ordning, särskilt när ingen har läst igenom hela texten sedan den laddades ned.
Använd mallar som utgångspunkt, men låt de avtal som styr de största riskerna eller de största intäkterna gå igenom en granskning.
Utse en ansvarig
Utse en person, till exempel VD eller ekonomichef, som ansvarar för att avtalsöversikten hålls aktuell. Samla avtalen på ett ställe, notera datum för förnyelse och uppsägning, och bestäm en fast tidpunkt varje år då översikten gås igenom. Då upptäcks avtal som är på väg att löpa ut eller förnyas automatiskt innan det är för sent.
Fem snabba frågor
Gäller ett muntligt avtal mellan två företag?
Ja. Kommersiella avtal har som huvudregel inget formkrav och blir bindande genom anbud och accept, muntligt, via mejl eller genom hur parterna agerar. Problemet är oftast att bevisa vad som sades, inte att avtalet gäller.
Vad går en köpare igenom i en due diligence?
Bolagsrättslig dokumentation och aktiebok, väsentliga kund- och leverantörsavtal, anställningsförhållanden, immateriella rättigheter, tvister, regulatoriska krav och dataskydd.
Vad händer om vi inte har ett personuppgiftsbiträdesavtal?
Avtalet kan efterfrågas vid tillsyn och i en due diligence. Saknas det för en leverantör som behandlar personuppgifter åt er bör ni ta upp frågan med leverantören snarast.
Behöver ett aktieägaravtal skickas till Bolagsverket?
Nej, ett aktieägaravtal ska normalt inte skickas in. Det som behöver registreras är bolagsordningen och ändringar i den. Därför är det viktigt att avtalet och bolagsordningen inte säger emot varandra.
Var börjar man om flera av dokumenten saknas eller är gamla?
Gör en lista över bolagets viktigaste avtal och dokument och notera tre saker per rad: finns det, när skrevs det och för vilket bolag eller vilken affär skrevs det. Det avslöjar snabbt vilka som är föråldrade eller hämtade från ett annat sammanhang. Under rubriken avtal och dokument inom företagsjuridik beskriver Lundberg Law bland annat kund-, leverantörs- och återförsäljaravtal, samarbetsavtal, ägarfrågor, bolagsdokument och personuppgiftsbiträdesavtal, vilket kan hjälpa dig att se vilka områden listan ska täcka.
Källor: aktiebolagslagen (2005:551) på riksdagen.se, Bolagsverket och IMY.





Senaste kommentarerna